﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2100
Titel Vägledning i nyttorealisering
Titel.kortform Vägledning i nyttorealisering
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2012
Utgåvenr 1.0
Ställe Begrepp och förklaringar, s. 7--9
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation E-delegationen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE alternativkostnad
svDF värdet av en viss resurs i bästa alternativa användning (alternativutnyttjandevärde)
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svAN Observera att alternativkostnaden för myndigheten respektive samhället vanligen inte överensstämmer.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE börläge
svDF det framtida läge som är målbild för en satsning

svTE effektkedja
svFK Effekter kan ibland uppstå i flera led, i en s.k. effektkedja, där en insats leder till en effekt som i sin tur leder till en annan effekt osv.

svTE effektmål
svDF förväntad nytta av satsningens resultat vid en given tidpunkt i den verksamhet där det skall nyttjas
RF PPS
svRETE mål

svTE ekonomisk nytta
svDF nytta som värderas i pengar
svRETE nytta

svTE finansiell effekt
svFK Utnyttjande av reala resurser är oftast förknippade med finansiella effekter, dock inte alltid såsom när befintliga lokaler utnyttjas. En enbart finansiell effekt är inte direkt förknippad med utnyttjandet av reala resurser, dvs. arbetskraft, realkapital (maskiner, byggnader inventarier etc.) eller naturtillgångar. Effekter som är enbart finansiella är bl.a. lån, amorteringar och räntor liksom bidrag (barnbidrag, pensioner, sjukpenning etc.) och skatt.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE förmåga
svFK Förmåga innebär tillräcklig kompetens och resurser för att lösa en uppgift. Verksamhetsutveckling handlar ofta om att leverera ny förmåga för att kunna uppnå eftersträvade nyttor.
svRETE organisatorisk förmåga

svTE förstudie
svDF utredning som syftar till att ta fram underlag för beslut om en satsnings genomförande eller ej

svTE förändringsarbete
svDF aktiviteter för att ändra, utveckla och omdana ett socialt system
RF www.ne.se (2010-11-15)
svRETE verksamhetsutveckling
svAN Utgångspunkten är upplevda problem på samhällelig och strukturell nivå, inom organisationer och på arbetsplatser eller hos enskilda individer.
RF www.ne.se (2010-11-15)

svTE förändringsledning
svDF samordningen av en strukturerad övergång från situation A till situation B för att uppnå varaktig förändring inom en verksamhet
svAN Förändringsledning omfattar minst tre olika aspekter: anpassning, kontroll och genomförande.
RF www.businessdictionary.com (Change Management) 2010-11-15

svTE hinderanalys
svFK Hinderanalysen syftar till att minska effekterna av eller eliminera hinder för att uppnå beskriven nytta. Underlaget för hinderanalysen är nyttostrukturen inklusive gjorda värderingar samt den projektplan som eventuellt finns framtagen. En perfekt plan som matchar beskrivna nyttor innebär att det inte finns några hinder. En traditionell riskanalys görs för att finna risker för projektets genomförande och kan sägas förbättra projektplanen. Hinderanalysen resulterar oftast i ytterliggare investeringar och/eller tillkommande löpande årskostnader.

svTE indikator
svFK En indikator mäter resultat i form av förändrade tillstånd som en verksamhet är tänkt ska bidra till. Definierar vad som är viktigt att följa upp. Ska bidra till förståelse för hur väl organisationen lyckats med att realisera verksamhetens mål och strategiska planer.
svEX Exempel på indikator kan vara nöjdkundindex, frigjord arbetstid, beslutade ärenden osv.
svRETE mätetal

svTE indirekt resultatpåverkande nytta
svFK Nyttan är något osäker. Först måste en åtgärd vidtas eller en förbättring bevisas innan nyttan uppstår. T.ex. en enhet som kan minska personalstyrkan med totalt 1 årsarbetskraft men vars personal finns spridd på 14 olika kontor spridda över hela Sverige och varje individ bidrar med 2 timmars besparing.

svTE intressent
svDF person och organisation som kan komma att ha inflytande på eller påverkas av en satsning och realiseringen av identifierade nyttor.
RF Anpassning av XLPM (2010-06-01)
svRETE målgrupp

svTE investering
svUPTE ekonomisk fördel
svUPTE servicepotential
svDF förvärv av en anläggningstillgång i syfte att vinna framtida fördelar
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svAN För en myndighet är dessa i princip av två slag: ekonomiska fördelar resp. servicepotential. Ekonomiska fördelar avser anläggningstillgångens förmåga att, ensam eller i kombination med andra tillgångar, generera intäkter eller kostnadsminskningar. Servicepotential innebär att tillgången har kapacitet att, ensam eller i kombination med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att myndigheten kan uppnå sina av statsmakterna fastställda mål.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE kostnads/nyttoanalys
svDF analysmetod för att kvantifiera kostnader och nyttor med ett eller flera handlingsakternativ under en viss period, till grund för objektiv utvärdering
svAN Omfattar inte bara finansiella analyser utan inkluderar också indirekta och kvalitativa nyttor.

svTE kostnadseffektivitet
svFK Utgörs av relationen mellan uppnådd effekt (måluppfyllelse) och kostnad för att nå denna effekt. En åtgärd anses vara kostnadseffektiv om den leder till en viss måluppfyllelse till lägsta möjliga kostnad alternativt leder till den högsta måluppfyllelsen till en viss kostnad.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE kritisk framgångsfaktor
svDF faktor som måste bli uppfylld för att till exempel en satsning skall lyckas
RF www.sv.wikipedia.org (2010-11-15)
svAN Att dela upp kraven på de kritiska och övriga ger bättre beslutsunderlag och tydligare målstyrning. Vid behov att prioritera väljer man alltid det alternativet som gagnar de kritiska framgångsfaktorerna.
RF www.sv.wikipedia.org (2010-11-15)

svTE kund
svDF person eller organisation som gör ett inköp eller utnyttjar en viss typ av tjänst
RF www.ne.se (2010-11-15)
svRETE målgrupp

svTE kvalitativ nytta
svDF nytta som följs upp med hjälp av andra mätetal än pengar (t.ex. förkortade ledtider, ökade volymer, färre fel, nöjdare kunder, nöjdare medarbetare osv.)
svRETE kvalitet

svTE kvalitet
svDF alla sammantagna egenskaper hos en produkt/prestation som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov
RF ISO 9000
svAN Definitionen ovan är ett sätt att beskriva kvalitet, begreppet är dock komplext och kan kräva ytterligare förklaringar. Ett sätt är att skilja på kundkvalitet och professionell kvalitet, där skillnaden beror på vem som anger vad kvalitet innebär. Andra aspekter eller skärningar av kvalitetsbegreppet är t.ex.:
   • Produktkvalitet rör egenskaperna hos själva produkten eller prestationen (prestanda).
   • Processkvalitet handlar om hur produkten eller prestationen tillhandahålls och hur den framställs.
   • Resurskvalitet är knuten till personalens kompetens, tillgången till utrustning (t.ex. datorstöd) och arbetets organisation.
   • Rättslig kvalitet, som en del i det professionella kvalitetsbegreppet.
svRETE kvalitativ nytta

svTE känslighetsanalys
svFK Visar hur resultatet av en kalkyl påverkas om man varierar olika antaganden, t.ex. när det gäller kalkylränta, ekonomisk livslängd eller användning. Känslighetsanalys lämpar sig väl när det är många olika poster som kan utfalla på olika sätt och det är svårt att bedöma graden av sannolikhet.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE livscykel
svDF en produkt, tjänst eller systems hela cykel från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och avveckling

svTE livscykelkostnad
svDF den totala kostnaden för ett objekt under hela dess livstid inklusive idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och avveckling
svRETE livscykel

svTE lönsamhet
svDF relationen mellan intäkter (kostnadsbesparingar, medborgarnytta etc.) och kostnader
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svAN Skillnaden är vinst, överskott eller nettonuvärde. Kvoten är effektivitet. Vinst, överskott eller nettonuvärde i förhållande till investering är räntabilitet.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svRETE nettonytta, värde, nuvärde

svTE medborgarnytta
svDF värdet för medborgare av att få tillgång till en viss nyttighet, t.ex. en e-tjänst från en myndighet
svAN Indikatorer för medborgarnytta kan vara tidsbesparingar och ökade servicenivåer.

svTE mål
svFK Ett mål beskriver ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt. Mål kan användas för både styrning och uppföljning. Mål kan tydliggöra vad ledningen vill uppnå med verksamheten och användas som instrument för att styra och leda verksamheten. De kan bidra till att skapa en förståelse i organisationen för i vilket sammanhang man ingår. Ett mål kan också fungera som en sporre, en motivation för att göra ett bra arbete. Mål kan dessutom användas i ett kontrollsyfte. Den som delegerar en uppgift har lättare att bedöma om uppgiften är utförd om det finns ett tydligt mål. För att målen ska fungera både som motivation och för kontroll bör de vara formulerade på ett bra sätt. Ett exempel på kriterier som kan användas som ledstjärna vid målformulering är de s.k. SMART-kriterierna.
RF ESV:s ordbok
svRETE effektmål, produktmål

svTE målgrupp
svDF definierad grupp av människor och/eller verksamheter som är mottagare av satsningens förväntade resultat
svRETE intressent, kund

svTE måluppfyllelse
svDF förhållandet mellan ett mål och målområdets uppmätta tillstånd
RF ESV:s ordbok
svRETE mål

svTE målvärde
svDF överenskommet värde som ska uppnås för att en nytta ska bedömas som realiserad
svRETE mål, nytta

svTE mätetal
svDF värde som anger hur många gånger den valda enheten ingår i ett mätvärde.
svEX 24 meter som kan skrivas 24 * 1 meter där 24 är mätetalet och 1 meter är mätvärde.
svRETE indikator

svTE möjliggörare
svDF något som skapar förutsättningar för att realisera de nyttoeffekter som ligger till grund för en satsning
svEX IT-verktyg, ny kunskap, ny arbetsmetod eller en omorganisation.
svAN Ofta räcker det inte med att införa en möjliggörare, det krävs ytterligare aktiviteter för att åstadkomma nödvändiga förändringar (t.ex. utbildning, incitament osv.)

svTE nettonuvärde
svDF nuvärdet av intäkter minus nuvärdet av utgifter och kostnader
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svRETE nettonytta

svTE nettonuvärdeskvot
svDF nettonuvärde dividerat med nuvärde av investeringar
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svAN Detta mått används ofta för att rangordna olika handlingsalternativ i myndighetsekonomiska och samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svRETE nyttofaktor

svTE nettonytta
svDF skillnaden mellan bruttonyttan och kostnaden för nyttan
svRETE nettonuvärde

svTE nollalternativ
svDF förslag till satsning måste jämföras med något för att lönsamheten ska kunna bedömas
svAN Detta ”något” bör vara ett nollalternativ som bygger på en realistisk bedömning av hur man hanterar situationen om förslaget inte genomförs.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE nolläge
svDF det läge som är när projektet/investeringen införs i verksamheten
svAN Det är till för att få en, för aktuellt projekt, rättvis bild av nyttovärdet. Vissa förutsättningar kan ha blivit förändrade jämfört med ärläget. Exempel: kostnaden för en viss uppgift är 1,0 Mkr idag, när analysen görs dvs. ärläget är 1,0 Mkr. Projektets resultat ska införas i verksamheten om ett år och en ökning av kostnaden till 1,3 Mkr kan förutses. Då är det 1,3 Mkr som är vårt nolläge och utgångsläget för värdet på nyttan. Om projektet sänker kostnaden till 0,5 Mkr, dvs. börläget, är nyttan 0,8 Mkr. Det kan också utvecklas åt andra hållet, om något görs under tiden som reducerar kostnaden till 0,7 Mkr. Då blir vinsten endast 0,2 Mkr.

svTE nuvärde
svDF värdet i nutid (kalkyl- eller investeringstillfället) av en framtida inkomst eller utgift
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)

svTE nyckelperson
svDF person som är kritisk för en satsnings genomförande pga. den kunskap de besitter, deras beslutsmandat eller deras möjligheter att påverka satsningens genomförande

svTE nytta
svDF resultatet av en förändring som upplevs som positivt av dess intressenter.
RF Bradley (2010)
svRETE nyttighet, onytta

svTE nyttighet
svSA inom nationalekonomin
svDF vara eller tjänst som direkt eller indirekt kan bidra till att människors önskningar eller behov tillfredsställs
RF www.ne.se (2010-11-15)
svRETE nytta

svTE nyttoanalys
svDF analys som syftar till att identifiera alla nyttoeffekter kopplade till ett handlingsalternativ liksom kostnaderna för att realisera dessa

svTE nyttofaktor
svFK Nyttofaktorn beräknas som bruttonyttan dividerad med kostnaden.
svRETE nettonuvärdeskvot

svTE nyttokategori
svDF gruppering av nyttor pga. deras egenskaper

svTE nyttorealisering
svDF process med syfte att förverkliga de identifierade nyttoeffekter som ligger till grund för att en satsning genomförs
svAN Detta omfattar att kartlägga behov, krav och möjligheter, beskriva lösningsförslag samt att identifiera, planera, realisera och följa upp nyttan med en satsning.

svTE nyttorealiseringsansvarig
svDF chef eller medarbetare med ansvar för att realisera planerade nyttor i aktuell verksamhet

svTE nyttorealiseringsplan
svFK Syftet med nyttorealiseringsplanen är att redovisa en sammanställd plan som visar på när, var, hur och av vem nyttor kopplade till en specifik satsning kommer att realiseras. Nyttorealiseringsplanen redovisar de utvecklingsinsatser och förändringar som behöver genomföras för att realisera planerade nyttor samt omhänderta identifierade beroenden.

svTE nyttostruktur
svDF struktur för att gruppera nyttor

svTE nyttovärdering
svDF arbetet med att identifiera, strukturera och värdera nyttor kopplade till en idé eller satsning
svAN Kan göras före (ex ante) och efter (post ante).

svTE onytta
svDF resultat från en specifik satsning som uppfattas som negativt av en eller flera intressenter

svTE organisatorisk förmåga
svFK Kan beskrivas som organisationens kapacitet att framgångsrikt tillämpa sina kunskaper och resurser, att uppnå sina mål och tillfredsställa sina intressenters förväntningar. Detta omfattar personal, infrastruktur, teknik, finansiella resurser, ledarskap, processledning, nätverk och kontakter med andra organisationer och grupper.
RF www.businessdirectory.com (Business Capability)
svRETE förmåga

svTE osäkerhet
svFK Innebär att utfallet av ett visst handlingsalternativ inte är känt. Traditionellt brukar man skilja mellan beslutssituationer som präglas av risk resp. genuin osäkerhet. Vid risk känner man till möjliga utfall av ett handlingsalternativ och kan dessutom skatta sannolikheten för vart och ett av dessa. I en situation som präglas av osäkerhet däremot, går det inte att skatta sannolikheterna för möjliga utfall. I värsta fall känner man inte heller till vilka de möjliga utfallen är.
RF Räkna på lönsamheten! (Statskontoret 2004:29)
svRETE risk

svTE osäker nytta
svDF nytta som det är inte är helt fastställt att den kommer att kunna realiseras

svTE portfölj
svDF samling projekt eller program och annat arbete som är grupperade tillsammans för att underlätta en effektiv styrning av detta arbete, med syfte att uppfylla strategiska verksamhetsmål
svAN De projekt eller program som ingår i portföljen behöver inte nödvändigtvis vara beroende av varandra eller ha direkt anknytning.
RF The Standard for Portfolio Management 2nd edition

svTE portföljstyrning
svDF den centraliserade styrningen av en eller flera portföljer, som inbegriper att identifiera, prioritera, auktorisera, styra och följa upp initiativen i portföljen (program, projekt och annan verksamhet) för att nå verksamhetens strategiska mål
RF The Standard for Portfolio Management 2nd edition

svTE prestation
svUPTE slutprestation
svUPTE delprestation
svUPTE internprestation
svFK Med prestationer avses antingen de tjänster och produkter som lämnar myndigheten, slutprestationer, eller det arbete som utförs inom myndigheten, delprestationer. En myndighets expedierade ärenden, skrivna rapporter, inspektioner, etc. är exempel på slutprestationer. Arbetet som utförs i produktionsprocessen inom myndigheten för att producera slutprodukten/tjänsten gentemot avnämaren utgör del- eller internprestationer.
RF ESV:s ordbok (, 2010-11-15)

svTE process
svDF serie aktiviteter som förädlar en vara eller tjänst
RF www.siq.se
svAN Den har en väl definierad början och ett väl definierat slut. Det måste alltid vara klart definierat vad processen skall ta emot, vad den skall åstadkomma, hur det ska ske samt vilka de förväntade resultaten skall vara. Alla processer har en kund - intern eller extern. Processer är repetitiva, dvs. de genomförs många gånger.
RF www.siq.se

svTE produktivitet
svDF mått för hur mycket som producerats för en given resursmängd eller under en viss tid.
svAN Begreppet produktivitet brukar inom statlig verksamhet användas för förhållandet mellan prestationsvolym (produktionsvolym) och resursinsats.
RF ESV:s ordbok (2010-11-15)

svTE produktmål
svFK Beskriver det förväntade resultatet i termer av t.ex. prestanda, driftssäkerhet, gränsvärden för miljö.
RF Svensk projektterminologi (www.projektforum.se)
svRETE effektmål, mål

svTE program
svDF arbetsmodell för att koordinera en grupp av relaterade projekt och andra aktiviteter med syfte att uppnå nyttor, kontroll och strategiska mål som inte kan uppnås om dessa drivs var för sig
RF The Standard for Program Management (2nd edition)
svAN Program inkluderar oftast arbete utanför omfattningen för de enskilda projekten i programmet.
RF The Standard for Program Management (2nd edition)

svTE programstyrning
svDF den centraliserade och koordinerade styrningen av ett program för att nå programmets mål
RF The Standard for Program Management (2nd edition)
svRETE program

svTE projekt
svDF tillfällig satsning, med tydlig start och tydligt slut, för att framställa en unik produkt eller tjänst
RF PMBOK (4th edition)
svRETE satsning

svTE projektportfölj
svFK En projektportfölj består av ett urval av satsningar och projekt. Det är inte de enskilda initiativen eller projekten som står i fokus, utan att avväga dem mot varandra genom att jämföra och värdera deras nyttor, kostnader och risker. Enhetliga metoder för att värdera dessa faktorer ger goda förutsättningar för att göra nödvändiga prioriteringar.
RF RFP (ESV 2008:11)
svRETE portfölj, portföljstyrning

svTE risk
svDF osäker händelse eller omständighet som, om den inträffar, har en positiv eller negativ påverkan
svRETE osäkerhet

svTE riskanalys
svFK Riskanalys används för att bedöma sammanhanget mellan sannolikheter för oönskade händelser och dess konsekvenser. Riskanalys eller riskvärderingar kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa.
RF www.sv.wikipedia.org(2010-11-15)

svTE riskhantering
svFK Riskhanteringen omfattar att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som skapar risker för satsningens genomförande.

svTE roll- och ansvarsmodell
svDF modell som beskriver roller och ansvarsfördelning kopplade till ett specifikt område
svAN I denna vägledning presenteras ett generiskt förslag på roll- och ansvarsmodell för nyttorealiseringsområdet.

svTE satsning
svDF investering av tid, resurser och kunskap med syfte att åstadkomma nyttoeffekter vilket direkt eller indirekt bidrar till att verksamheten kan uppnå fastställda mål och strategier
svRETE projekt, program, portfölj, verksamhetsutveckling, utvecklingsinsats
svAN En satsningen omfattar aktiviteter kopplade till nyttorealisering. Arbetsmodeller för att genomföra satsningar är t.ex. linjearbete, uppdrag, projekt och program.

svTE satsningens livscykel
svFK Omfattar identifiering, planering, genomförande, realisering, uppföljning och avveckling.
svRETE livscykel

svTE sponsor
svDF roll som är knuten till projektorienterad verksamhetsutveckling
svAN Sponsorn är finansiellt och kommersiellt ansvarig för satsningen och dess slutresultat. Sponsorn är den främste risktagaren för satsningen och fattar besluten utifrån en bedömning av hur väl satsningen överensstämmer med verksamhetens uppdrag, strategier och inriktning.

svTE strategi
svDF flerårig (oftast 3--5 år) plan för hur en verksamhet ska realisera verksamhetsuppdrag och beslutade verksamhetsmål

svTE svårvärderad nytta
svDF nytta som det är svårt att mäta med hjälp av mätetal/resultatindikatorer (ekonomiska eller kvalitativa)
svRETE kvalitativ nytta, nytta

svTE säker nytta
svFK Nytta uppkommer som ett resultat av en genomförd satsning och ska kunna följas upp under eller efter satsningens genomförande. För att en nytta ska klassas som säker ska det beskrivas:
   • hur nyttan ska realiseras
   • mätetal (nuläge och nyläge) identifieras
   • vem som är realiseringsansvarig
   • när nyttan förväntas uppkomma
   • hur den ska följas upp
   • vem som ansvarar för uppföljningen.

svTE utvecklingsinsats
svDF specificering och utveckling/leverans av de möjliggörare som krävs för att nödvändiga förändringar ska kunna komma till stånd

svTE verksamhetsuppdrag
svDF en (oftast bestående) dokumenterad beskrivning av en verksamhets ramar och former
svAN Syftar till att identifiera vad som är viktigt samt hur uppdraget ska genomföras och ledas.

svTE verksamhetsutveckling
svDF systematisk utveckling av en verksamhets organisation, processer och medarbetare, ofta med hjälp av nya IT-verktyg
svRETE förändringsledning
svAN Verksamhetsutveckling genomförs för att möta lagkrav, höja kvalitet i produkter och tjänster, effektivisera processer, genomföra nödvändiga besparingsåtgärder eller tillmötesgå krav från ägare och andra intressenter. Verksamhetsutveckling inkluderar de aktiviteter som krävs för att realisera de mål och nyttoeffekter som ligger till grund för att en satsning genomförs.

svTE värde
svDF de nyttor som realiserats i förhållande till de resurser som använts för detta
RF Management of Value (OGC)
svRETE lönsamhet, nytta, nettonytta

svTE ärläge
svDF läge som verksamhetsförändringen har vid nuläget (dvs. när analysen genomförs) utan att någon förändring är gjord
